för nostalgi

söndag 26 februari 2012

and now it´s time to say "this is what we´ve been fighting for, let´s make it worth it"

Nu minsann, nu kommer tröttheten ikapp. 
Haft en himla go eftermiddag med seaside, så har inte riktigt hunnit tänka på min brist av sömn. Men nu, efter mentalträning, golvträning, smink-o-hår-fix, ett uppvisningsåk, middag och en lång dusch känns det lite att tankarna inte riktigt hänger med längre. Man inte göra hur mycket som helst på fyra timmars sömn.

 

Både mentalträningen och uppvisningen var bra iallafall, känns himla bra att få lite hjälp att lugna nerverna och känns himla bra med lite genrep inför publik nu inför SM i helgen. Det är ju nu allt ska sitta liksom, nu allt ska vara perfekt. Det vi har kämpat för är äntligen här. Är så gött taggad, inte nervöstaggad utan mer glad-taggad nivet. Kommer bli så himla roligt! Känns bättre att se det så. Går jag runt och tänker "nu är det antligen min sista vecka med tävlingsprograms-träningar EVER och sen är det min sista teamåkningstävlingshelg EVER, sista gången jag står på en tävlingsis EVER" osåvidare kommer jag bara gå runt och vara ledsen. Och det vill jag ju inte, även tankarna faktiskt stämmer. Så jag är glad istället, bortser från att det närmar sig slutet och ser bara fram emot ännu en toppenhelg med mina absoluta favoriter. Känns bättre så.
Men nu ska jag se till att få ordentligt med vila och sömn inatt, en av faktorerna som spelar en stor roll i hur jag presterar på isen! Hehe.
Pusspuss

Inga kommentarer: